Hej jag lever
Heej...
Måste ju berätta att jag lever så att ingen ringer polisen eller nåt... Har inte glömt bort bloggen, men har inte alls haft nån lust att skriva. Tycker liksom inte att jag skriver något som jag vill skriva, utan något jag borde skriva.
Kan iaf berätta att jag slutat på dagis och nu är på ett äldreboende, har hoppat över dom där åren mellan 6 och 80, haha. Jag tycker att det är ett väldigt meningsfullt jobb, samtidigt som det kommer stunder när jag bara vill springa därifrån och aldrig komma tillbaka. Inte för att det är tråkigt, utan för att det känns så knäppt att inte kunna påverka dom boendes tillvaro på ett större sätt.
Aja, so long.
Tänka efter
Tänkte skriva om den andra händelsen som inte gått obemärkt förbi.
"Ta vara på den tid du och din familj och vänner har tillsammans, man vet aldrig när den rinner ut"
Dessa ord, eller budskapet av dessa ord, har jag hört många gånger, många många gånger. Det är starka ord, mäktiga. Det brukar vara så att det som upprepas, ord eller bilder, förr eller senare når in. Tänk att, just ett sånt viktigt budskap, inte får en att reagera mer än vad man gör. Alla vet vi att döden inte går att undvika, och det, om något, borde få en att bli mer närvarande i stunderna med betydelsefulla människor.
Jag tror att det är en vecka sedan nu ungefär, som en i min närhet röntgade lungorna, jag vet inte riktigt orsaken. Det konstaterades att hon har en fläck på ena lungan. Det finns flera möjliga förklaringar, behöver inte innebära cancer, men det kan göra det.
Tänka efter
Två dar sen jag skrev något här. Under dessa dagar har jag funderat både fram och tebax på många saker. Självfallet på... djupa saker kanske man kan säga. Lite händelser har lett till att jag fått mig en del tankeställare under de senaste dagarna. Det är framför allt två händelser. För det första: Jag vet inte. Behandlaren jag har tyckte att jag var lite självkritisk när jag berättade om en händelse för henne. Inte min åsikt. Jag hamnade i veckan i en situation som fick mig att agera på ett sätt jag inte gillade alls. I stort handlade det, som jag ser det, om egoism, rädslan att ogillas och min bild av människor. Jag känner självklart mig lite nervös inför att hoppa in i en ny klass som jag ska göra i höst, och kände mig i situationen väldigt rädd, för att riskera att inte få en ärlig chans att hitta min plats.
Ofta tänker jag"det spelar ingen roll hur en person ser ut, uppfattas av andra, osv osv, om jag gillar hennes/hans inre", "jag kan stå emot grupptryck" osv. Ibland känns det som att, för att jag hela tiden vill svara "rätt" om man diskuterar etik och såna saker, inte tänker efter. Svaret har ofta varit ett väldigt säkert nej, som i "nej jag låter inte andra påverka mina åsikter om en person, jag skaffar en egen uppfattning" istället för ett, har jag insett, ärligt svar. Ett tvekande svar.
Min upplevelse och mina tankar har fått mig att börja fundera, kanske kommer jag med tiden lära mig mer om mig själv.
Pistoler och kläder
Har precis kommit hem från Bergvik. Fick med mig en solklänning och ett par snygga byxor(!), så jag är nöjd!
Jag var på stan igår också. Med kusinen och hennes kille, det var riktigt kul, köpte den där italienska glassen då igen, haha. Fast min gick av på mitten... :( Igår fick jag typ värsta sammanbrottet också, jätteläskigt. Jag var arg, utan att jag riktigt visste varför, och började skrika och hålla på. Det var så mycket flashbacks som fladdrade förbi alltså. Det konstiga med det är att jag mår bra och det gjorde jag igår också. Jag kan inte komma på vad som utlöste den där ilskan och ångesten. Förhoppningsvis händer det inte igen på länge.
Sen har jag börjat drömma myycket mardrömmar. Igår natt till exempel, drömde jag att jag mådde psykiskt dåligt. Jag hade fått tag i en pistol och sköt mig själv i foten. När jag sen satt med mamma och pappa i soffan, vek jag ner foten så att dom inte skulle se att det blödde. En riktigt läskig dröm, samtidigt som den inte är helt ologisk på nåt sätt.
En annan natt drömde jag att jag skulle skjuta ihjäl mormor för att mamma ville det. (mamma vill inte döda mormor). När jag kom hem till henne med en pistol, var hon helt oförberedd, men hon gick i alla fall och hämtade ett vapen hon också. Jag stod där framför mormor, siktade och sköt flera gånger, men det var som om pistolen inte var laddad. Hon log ett hånleende och sköt iväg någon slags pil mot mig som träffade, flera gånger träffade hon. Jag lyckades aldrig skjuta henne.
:), creepy alltså.
Jag antar att jag drömmer så mycket hemskt eftersom det händer så mycket i mitt liv just nu, man har så mycket att bearbeta liksom.
Italiensk glass
Italiensk glass... fast den kommer inte från Carli`s då, men iaf. :)
Skolan och glass!
Sitter här med blött hår framför datorn och lyssnar på musik. Har precis duschat.
Vet ni vad? Idag har jag både provat och använt dom nya byxorna jag skrev om i förra inlägget!! Känns jätteskönt, nu slipper jag gå och droppa svett framöver. Har iaf ett par sommarbyxor jag använder. :)
Jag hade ett möte med läkaren idag, vi pratade om zoloften. Jag har 150 mg nu, men ska börja trappa ner. Känns bra. Man blir ju så trött av mediciner.
En stor grej som hände idag var att jag åkte till skolan igen... har inte vart där på hur länge som helst. Pratade med hon jag ska ha som mentor, och jag känner mig peppad på skolan faktiskt
Justja, jag och mamma åt italiensk glass på Carli`s i Karlstad. Hade inte smakat den förut, men eftersom mamma typ är stamkund där så verkade det lovande. :D Valde lakrits och cintronsorbet. Om den var god... den var suuper! Helt amazing! Så ni som bor i Karlstad ska definitivt åka dit!
Mjukisar- dra åt h******- kortbyxor, välkomna!
Idag har det vart sjuukt fint väder. Tror jag har blivit lite lite brun. :P Hoppas på det iaf. Annars har dagen vart precis som vanligt, dagis och samtal, inte så mycket mer. Jag har verkligen insett idag, att mjukisbyxor kan man inte gå med nu. Jag måste prova dom där kortare och svalare byxorna jag köpte nyligen. Har inte gjort det än... var med mamma på stan och hon kollade storleken, jag tycker det är lite jobbigt att prova byxor och kanske behöva ta en storlek större. Jag vet inte vad det är för storlek på dom, och jag vill inte veta det heller. Skulle jag titta på storleken och sen upptäcka att dom är för små... det vill jag helt enkelt inte. Jag vet ju att jag måste facea verkligheten- det är såhär jag ser ut och det är inget fel med det. Det är bara svårt- och löjligt. Jag blir förbannad ibland, varför ska ett par byxor hindra mig? Jag skäms nästan för det, jag menar, idag var det typ över tjugo grader varmt ute, och jag gick i mjukisar... Jag menar: Hallååååå?!
Det är bara att hoppa och hoppas på det bästa. Man måste våga för att komma nån vart!! Så det jag ska göra snarast är att sätta på mig dom nya byxorna, titta mig i spegeln och bara konstatera att jag ser helt okej ut, och om byxorna är trånga är det dom det är fel på- inte jag. :) Yay here I come, strong and proud!
Skoval
Tandläkaren mm
Nu sitter jag och lyssnar på Lars Winnerbäck. Han är bra! :)
Igår var jag till tandläkaren på undersökning.
Jag visste att det var lite osäkert hur mycket tänderna påverkats av att jag slarvat med tandborstningen. Dessutom minns jag att jag hade relativt ont i tänderna under min sk matvägran.
Efter unersökningen kunde dom konstatera att jag har två hål. TVÅ. Jag har alltid gått runt och hoppats på att jag aldrig ska behöva laga några tänder, så visst känns det surt. Men men, sånt är livet.
Idag har jag varit på dagis som vanligt. Roligt. Att stå och ta emot en skrattande två-åring när hon åker rutschkana= Sann lycka
Som avslutning, några winnerbäcklåtar som ni borde lyssna in:
:) :)
# Faller
# Av ingens frö
# Om du lämnade mig nu
# Kom änglar
En sak glömde jag. Ett stort + idag var när jag mötte en liten tjej som cyklade. Hon sa "Hej Hej", utan att jag hälsat på henne. Haha. Tänkt att ett hej kan göra en så glad innuti. :D
Livet är en dans på rosor, men det är en dans med svåra steg
Hej
Igår var jag på femtioårsfest. Det hände mycket där vill jag lova. Både roliga och mindre roliga överaskningar. Det var roligt, speciellt när jag lite tvekande i början, stod där på "dansgolvet" med nåra rätt vilda femtiåringar och mamma- nästintill femti. Jag fick användning av nåra dansmoves som jag tror tillhör den generationen... haha.
Idag har jag, förutom att ha läst "Så länge vi båda andas", funderat lite över vad som snart väntar runt hörnet. Hösten, SKOLAN. Jag känner lite obehag inför det. Tänker en del på hur jag ska säga hej till dom i nya klassen. Om jag ska försöka dra nåt skämt om den jag såg ut att vara förra hösten. Man vet liksom inte riktigt, blev dom skrämda av det? Kommer folk att se på mig med andra ögon än då? Det är vad jag hoppas, men trots allt, så är vi alla bara människor. Jag kan ju inte ändra på det som hänt, jag kan inte heller ändra på andra. Mig själv och mina tankar om det som jag inte kan påverka, det kan jag styra över.
Hösten är inte här än. Nu är det snart sommar.
The Box
Hej
Det var kul igårkväll! Träffade E och R, (som ni märker kom jag levande hem) Peace. Vi hyrde film och kollade i skolkatalogen... alltid roligt och se när det ingår lite skvaller och uppdateringar om vad som är på gång. :P Vi hyrde The Box. Vilken stämning alltså, man satt och väntade på att nån läskig gubbe skulle hoppa fram närsomhelst... Jag hoppade till några gånger. :)
Tyckte väl inte att den var speciellt bra, kanske skulle tycka annorlunda om jag såg den en gång till, då blir man kanske inte lika rädd. Men det var inte en sån rädsla som satt i länge, när jag kom hem försvann mycket av den. Tror att det berodde på att det var en hel del övernaturligt i filmen liksom...
Sin Nombre
Idag var sista dagen på dagis för den här veckan. Det har börjat en ny pojke på dagis, en jättesöt ett-åring som precis lärt sig gå... :) Idag såg jag att han hade på sig ett par pyttesmå converseskor. Så gulligt! Läste ett blogginlägg av en tjej som är lika gammal som mig. När hon var typ åtta år hade hon gått runt med converse på fötterna. Hon hade känt sig minst sagt udda, samtidigt som det var kul att ha en lite egen stil. Saker förändras! Nu har ju typ alla, liksom jag, minst ett par!
Har precis varit och hyrt film, en film med samma skapare som Traffic och 21 Gram. Traffic har jag sett delar av tror jag, det är ju en känd film. 21 Gram har jag däremot inte sett. Filmen heter i alla fall Sin Nombres. Jag får lite Slumdog Millionaire känsla... fast har bara läst baksidan ännu. Tror den är bra i alla fall.
Nu dagis
Jag som alltiid tror att jag har mer tid än jag faktiskt har- att jag ska hinna skriva nåt genomtänkt inlägg två minuter innan jag sticker känns inte så realistiskt, men aja. Det är alltid kul att vara där, trots att det samtidigt är joobigt också, på ett bra sätt. Får lysssna på väldigt mycket "Vet du, vet du en sak, vet du..." :D :)
Catching, Im leaving!
vi säger att vi är fantastiska sen så är vi det
/malin
