Hej!
Nu börjar jag äntligen bli frisk, jätteskönt. :)

 Idag har jag haft rätt fullt upp. På morgonen vid halv nio skulle jag på ett möte, sen åkte jag buss hem och så fort jag kom innanför dörren skulle jag åka till dagiset. Det var lika kul som vanligt, barnen är så gulliga.

 Vid halv fyra åkte jag in till stan och träffade Victoria och Rozanna. Det var jättekul att träffa dem igen, det var så hiimla längesedan ju! Vi fikade och jag drack något jag aldrig druckit förrut, Chai The Latte. Den smakade nästan som en blandning mellan the och varm choklad, suupergod. Ni som inte provat den måste testa! :)

Jag hoppas att jag senare ska kunna lägga in lite bilder på kläderna jag köpte i London, fast vänta er ingenting, jag lyckas nästan aldrig med det så...

Hed! (Hej)

Näe ja är nog inte riktigt såå förkyld, men ja har på gränsen till feber och känner mig rätt trött, så troligen blir d inget dagis för mej imorn heller... Ja har inte så mkt att berätta, förutom att jag kommit en bit in i "Om jag kunde drömma", ni vet den där boken som Twilight är baserad på. Jag tycker den är bra, fast den känns lite töntig ibland. fast jag vet inte, kanske är jag en sån där person som inte tycker så mýcket om att läsa böcker när de får såå himla bra recensioner, man får liksom jättehöga förväntningar då, så sen när man läser tycker man inte att dem är så himla bra som man trott. Aja, vet inte om ni fattade, men... :P

Jag har inte så mycket att säga annars, förutom att jag blev väldigt glad för en föredetta patient på Capio´s skull. Jag hittade nämligen hennes blogg idag och hon verkar ha en gnista just nu, som är svår att släcka! :) Keep it up Saga!! :D                                                                                                                                    

Hej

Hade tänkt lägga in en bild på en av tröjorna jag köpte i London... men självklart hittar jag inte rätt grej. :D Jag är inte på något vidare humör just nu, jag är i ett rum medan andra är i ett annat, och kommunikationen har helt slutat fungera mellan rummen. Men vad gör man när man inte har något annat än det där usla rummet som känns grymt omöjligt att gå ut ifrån? Sen har jag dragit på mig värsta förkylningen, det känns som om jag har typ 100 graders feber också... Jag känner bara för att Gdskldsafpeoprowrå¨fdkxv,.xcbxcnv.sdölkfåprgjbkcm,.vxcze prekgbmxlczxöåwrgklbxfmfdölfklhkäkdfhkgdf<ööää<dfhkdfkhödf<äfh<dkäfd<hkä<dfhkäh<dfkädfh<kä<dfhäkhdff. Jag är så jävla dsjfoeöjeofpeojgeropgrjgjrogjrgjrjgjorgj.

...

Hej!

Idag har jag varit på dagis för andra gången, alltså på praktik. Jag gillar barn. Deras energi, runt dem finns ett starkt ljus på något sätt. Och många har en positiv inställning till livet, när dom är glada så är det inga tveksamheter. Jag kan känna ibland att jag inte riktigt vågar vara glad/må bra, för att jag är rädd att jag bara något ögonblick senare ska känna på ett helt annat sätt. Det är inte alltid som jag törs tänka att"fan vad jag är glad nu". Det kan tvärtom vara så att jag letar för att hitta något som gör mig mer neutral, liksom "Det är väl ok" typ.

Jag hade också möte på bup, så jag gick lite tidigare från dagiset. Fick träffa den jag ska ha samtal med i fortsättningen. Hon kan nog vara bra!

Just nu känner jag mig verkligen som i Winnerbäcks låt- Faller. Den känns som jag just nu, jag kan liksom ta på låten, känna den, vara bara i den. Det är dags att sätta på The Greatest alltså.

Om jag ska berätta lite om Londonresan, inga bilder kommer nu, sorry.

En perfekt flygresa, jag brukar annars ha vääldigt svårt att stå ut med en flygresa på fyra-fem timmar, men den här sträckan var perfekt! Två timmar. När vi kom fram och kom ner till tunnelbanan- vilken chock! Inte lite människor precis! Vi sprang till tåget, Cajsa gick på, jag å mamma kom lite efter. Rätt som det var så stängdes dörrarna, och vi stod utanför och såg när det åkte iväg. Mamma fick typ mer än panik, och försökte ringa till Cajsa på mobilen, men det var ingen täckning därnere, så vi klev på nästa tåg och åkte några stationer. Som tur var hade mamma nämt var vi skulle gå av, och det hade syrran uppfattat, så när vi klev av vid rätt station, stod hon där som om inget hänt. :D Om det hade hänt mig hade jag inte jag varit så lugn, fast iofs, man kan ju iaf prata med engelsmännen.

Sen, när vi kom till hotellet så berättade någon i receptionen att vi fått en svit, utan att ens ha betalat för det. Vi betalade för ett vanligt enkelrum, så vi hade tur kan man säga!

Nästa dag åkte vi tunnelbana igen, fast nu var alla med på rätt tåg! Sen gick vi lite i affärer, b la Top Shop. Den affären finns ju i Sthlm också, men här var den verkligen gigantisk. Det fanns tom en restaurang i affären. Jag blev jätteglad, för jag hittade några plagg som jag köpte.

Nästa dag var vi till madame tussauds, jättemycket folk, men jättekul ändå. Ni får se sen när jag laddar upp bilder. 
 
Tredje dagen gick vi på musical- Billy Elliot, som också är en film. Filmen var jättebra, så jag hade ganska höga förväntningar på musicalen. Men jag blev inte besviken kan jag säga! Den var superbra. Vi hann också med att gå till Hyde Park och "Speakers Corner", en jättefin park, och kul med speakers corner, det var faktiskt flera stycken som stod och höll tal när vi gick förbi! :D




//Stina <3

Hejhej

Nu är jag hemma igen, NEJ NEJ NEJ!! Jag vill tillbaka... Jag skulle ha köpt den där tröjan som det stod "I LOVE LONDON" på, men men, kanske får en ny chans, man vet aldrig. Jag lägger upp lite bilder senare tror jag, då skriver jag mer om the trip också.




En bild på mej å malin den dan jag stack hehe...

Hejhej

Jag har, konstigt nog, ingen speciell resfeber... jag ska ju till LONDON imorn, med mamma å syrran. Det blir bara tre dar, men det ska bli kul ändå. Vi ska nog gå på en musikal om vi får biljetter och sen ska vi gå på stan. Hopppas det är bra väder därborta! Jag har för mig att jag hört att det typ alltid regnar i London... :P

Ska defenitivt ta med mobilen så tar jag lite bilder!

Hoppas dt var ok för dig att jag laddade upp alla dom här! :)

Heej

Just nu, känns allt lite lättare om man jämför med gårdagen och de övriga dagarna efter att jag åkt hem för gott. Jag vet inte vad det är som gör att det känns mindre jobbigt idag, kanske är det för att jag hade en jätterolig "yogalektion" med mormor och en kusin.

 Jag bestämde mig igår för att lära mamma lite yogaövningar jag lärde mig på kroppskännedomen på sjukhuset. Om ni läser några inlägg längre ner, ser ni att jag skrivit om "nej-övningen". Den lärde jag både min mamma och pappa igår, och jag tror nog att iaf mamma tyckte det var lite jobbigt/pinsamt... vi skämtade om att jag skulle lära mormor nej-övningen, eftersom hon verkligen är en person som inte i första taget bjuder på sig själv det minsta. I alla fall så visade jag min mormor några yogaövningar och jag utsatte henne också för just den övningen där man ska säga nej. Vi gjorde alltså "rörelserna"- man kliver först åt vänster, sen åt höger och sen fram. Sen sa jag högt och tydligt "Nej" samtidigt som jag kom fram med ena benet och både kusinen och mormor gjorde likadant.

 Mormor frågade sen på skämt om man inte borde lägga ännu mer kraft i övningen och kanske göra någon armrörelse för att verkligen förmedla känslan av att säga ifrån. Då kom jag att tänka på "blåsningen" på trean. I ett avsnitt tvingas Ara Abrahamian göra samma rörelser som en person mittemot. Därför sa jag till dem att jag också fått lära mig att hålla för näsan samtidigt som man säger nej, för att ytterliggare uttrycka att man är missnöjd över något... det roliga var att dom nästan gick på det! Haha gissa om det var kul, :D. Min kusin frågade efteråt om jag verkligen inte hittade på det där med att hålla för näsan själv... och det hade jag ju. Ni kanske tänker, OK What??, men det var faktiskt skiitkul.

Senare kom jag och kusinen in på skräckfilmer, och hon berättade om nån jätteläskig film hon sett. Det var typ en tjej som skrev till sin "kompis"(hon trodde det iaf) på nätet. Hon skulle vara ensam hemma hela kvällen. Senare gick hon upp till sitt rum och la sig på sängen, samtidigt som hon sträckte ner handen under sängen, eftersom hennes hund brukade ligga där under och slicka henne på handen. Tjejen hade en spegel vid sängen, och när hon tittade i den, såg hon att det stod skrivet med blod "people can also lick"på den. I nästa sekund kände hon hur någon slickade henne på handen! När tjejen sprang ut i badrummet såg hon att någon hängt upp hunden därinne. Jag skulle nog dött om jag sett den filmen kan jag säga!!

Här kommer några bilder på mitt rum... Jag har köpt en ny "soffa" och lite andra grejer, och jag blev nöjd. 

 

Hej

Idag är jag inte på nåt vidare humör... min MOBIL är borta. Vi har letat överallt men hittar den inte! Det känns jättesurt, för jag kanske köpte den för två månader sen eller nåt... ;(

Annars har det inte hänt så mkt idag, förutom att min hund varit i slagsmål och jag gråtit bort dagen... :P

Jag laddar upp lite bilder, så kanske det får en att le förhoppningsvis.

Hej!

Nu har det gått lite mer än ett dygn sedan jag kom hem... Jag går tillbaka till gårdagen:

När jag vaknade på morgonen var jag förvånad över att jag sovit så mycket. Det kanske inte förvånar M men :). Sen var jag allmänt virrig hella morgonen, typ var påväg till fel rum, trots att jag bott i 11an jättelänge nu, jättenervös helt enkelt.

Jag spelade Skip-Bo en sista gång med A och P. Jag hade hoppats på vinst, det skulle liksom vart ett bra finish på den perioden i mitt liv, men inte helt oväntat vann P. :D Vi får ta &  göra om det där nån gång i Sthlm, då ska jag stå högst upp!

Senare fick jag ett jättefint kort av E, som jag dessutom hade ett superbra samtal med kvällen innan. Hoppas du kämpar på nu tjejen!! Innan lunch skulle vi gå ner till kiosken för att nåra skulle köpa någonting. Jag & M, som förövrigt spenderade NYÅRSAFTON ihop på avd(vi såg INGA FYRVERKERIER, fast vi hade iofs inte såå mkt att fira..., köpte varsin tomteluva när vi var till Väsby C i jul. Vi tog på oss dom när vi gick ner, haha. Det låter säkert inte såå kul, men vi har liksom en lite spec relation till dom, det höll på att sluta illa i affären. :)

På lunchen fick vi inte direkt nån mat som jag gillade, men jag fick en ljuslykta av personalen. Sen var det bara att säga hejdå till allihop. Det var inte det lättaste, men jag vet att jag kommer träffa flera av dom i framtiden.

(Jag kom på en sak, jag gjorde ju självklart, med P:s hjälp som höll utkik, det berömda handavtrycket. Jag tycker jag lyckades rätt bra:D)

Min hund Emil, som är ett av skälen till att det är skönt att komma hem<3

Hej

Kanske sista gången jag sitter vid den här datorn nu, sorgligt men sant. Idag har jag hunnit med att säga hejdå till S, också sorgligt men sant... fast det är ju en enormt skön känsla också, att det här är sista dagen jag är här på avd, i alla fall som patient. Jag har fått höra saker från läkaren, behandlaren och den övriga personalen, som gjort mig väldigt glad. Det bästa är att jag kan hålla med dem.

Nu ska jag dricka näringsdrycken, men jag kanske skriver sen.

Hej

Tänkte bara berätta att jag lever och att jag är jättesur över att jag inte får till ett ordentligt inlägg om dagen! :) Sen har jag lyssnat på den bästa Winnerbäcklåten- faller.... den är såå bra.

Förhoppningsvis skriver jag imorgon.

Hejhej

Den här helgen har varit rätt bra. Jag hade pratat med en kompis om att träffas, men jag fick ett sms idag om att det inte funkade, så då blev jag lite besviken. Däremot har jag ju varit hos morfar. Det kändes nervöst innan vi åkte, för sist jag var där hade jag inte kommit till Capio än. Sen har jag förstått att speciellt hans fru, är en person som verkligen älskar allt som har med mat att göra. Hon verkar inte förstå att man kan ha ett annat förhållande till mat än hon själv. Jag var orolig över att dom skulle slänga ur sig nån kommentar som jag inte skulle kunna ta också. Morfar sa typ: "Du ser mycket vuxnare ut" eller nåt sånt, men det tänkte jag inte så mycket på. Jag tycker det gick riktigt bra.
Det var kul att träffa dem, speciellt hunden. Han är jäättetjock, men jäätesnääll. :)

Det här inlägget kändes inte så mycket värt att publicera. Jag brukar tycka att andra som bloggar skriver om sånt som får en att bli intresserad, men det här känns inte så lyckat måste jag säga, haha. :) Det känns tomt i huvudet nu, så det här duger.

Hallo!!

Nu sitter jag i soffan hemma å skriver. Helgens planer blir att åka till morfar, trevligt, trevligt. Jag träffar honom inte så ofta...

Måste bara berätta lite kul grejer från gårdagen. Personalen har infört nåt om att alla ska sitta och umgås på kvällen. Igår var det bl a Toivo som jobbade kväll . Han bestämde att vi skulle gå upp en i taget och rita någonting och så skulle dom andra slänga ur sig en massa gissningar medan man ritade. Toivo, som alltid brukar tänka och prata om mat eller Finland, blev den första att rita. Inte helt otippat en geografisk bild på Finland.

Nu kommer jag förklara en sak för att ni ska fatta dt roliga i det som kommer. S är jätteduktig på att imitera dem i personalen som har någon speciell egenhet för sig, typ ticks eller en udda gångstil. För att ni ska förstå hur roligt det är, så kan jag säga att hon har gjort dom där imitationerna varje dag i säkert två månader och alla skrattar lika mycket ändå. En person är extra utsatt. Hon har stoora bröst och så är hon väldigt smal.

För att gå tillbaks till ritningsleken. När det är Toivos tur att rita igen förväntar vi oss en Finlandsfärja eller möjligtvis en glasstrut. Istället ser vi hur han börjar rita en streckgube med jättestora boobs... :) :D Det är inte alla som vågar rita en sån bild på en arbetskamrat inte...

Jag måste bara skriva och "föreviga" det sista samtalet med Larissa. När jag gick till henne regnade det lite smått och det var riktigt fuktigt i luften. Jag vet inte, kanske var det den där trista och sorgliga stämningen i luften utomhus , som senare aktiverade gråten som rann nerför mina kinder när jag mötte Larissa i dörren. Hon möter en alltid med sitt största leende.

Jag fick höra att jag utvecklats så mycket sen jag kom hit. Jag minns när jag skulle gå på kroppskännedom för första gången. jag var jättenervös, men Fanny, en annan patient, berättade att Larissa var en helt underbar person och att jag inte alls behövde vara nervös. Det är verkligen så, Larissa ser varje individ och får varenda en att känna sig speciell. När jag var hos henne för första gången vågade jag inte göra de gäspövningar vi alltid gör innan vi kör yoga. Men nu, nu gäspar jag som om det inte alls var något problem. Sen det här med nej-övningen, när vi står i en ring, kliver fram med ena benet och säger nej högt och tydligt, det var också jättepinsamt först. Nu kan jag göra det också. Sist men inte minst massagen. Den är bara guuld värd! Jag älskar när man ligger på mage och hon trycker jättehårt på ryggkotorna så att det knäcker till...

 Jag är verkligen såå tacksam över att jag fått träffa Larissa. En sådan som hon träffar man bara en gång i livet!

Nu ska jag fortsätta mitt "riktiga" liv därhemma, men jag kommer alltid tänka på henne med ett leende på läpparna så fort jag hör ordet "glada punkten" :D

Hej

Nu sitter jag vid capios seeega dator som dom har haft hur länge som helst. Det känns som om den är typ 30 år gammal eller nåt.

Idag började jag och S dagen med yoga och ansiktsmassagen som vi lärde oss hos Larissa, som är vår sjukgymnast, igår. Larissa är verkligen superhärlig, hon har alltid så mycket energi och hela hon lyser av livsglädje. Nedräkningen har börjat, idag är det bara åtta dagar kvar här, sen åker jag hem och kommer aldrig mer tillbaka. Jag är en ganska känslosam person, och det känns faktiskt riktigt sorgligt att jag alrig mer kommer sitta vid den här datorn och bli förbannad för att den inte startar. Jag kommer inte längre kunna gå in i mitt rum och sucka åt den obäddade sängen, jag kommer aldrig mer mata fiskarna i akvariet efter den första april. Men det känns självklart inte bara tråkigt, det ska bli skönt också, att komma ut till det riktiga livet och se vad det har att bjuda på! :)

Hej

Idag har jag lyssnat sönder låten "I`m the greatest". Ni ser texten i det tidigare inlägget. Det är som om jag återupptäckt den låten efter att M la in den här igår. Man blir så glad av den, det är som om den förmedlar självförtroende. Ni har troligen hört den många gånger tidigare, men jag tror att man "ser" låten på ett annat sätt om man verkligen lyssnar på och tar in texten.

Annars har jag mest tagit det lugnt idag, har promenerat lite med hunden och så har jag "pratat" med S, alltid lika trevligt <3 Tyvärr har även en hel del gråt hunnits med också. Sen har jag skrivit brev och spelat Skip-Bo.

Imorn ska jag tbax till capio, känns blandat som vanligt. Det börjar verkligen närma sig utskrivning också, vilket känns mycket skrämmande, men samtidigt väldigt kul. Jag har ju lixom vart där snart 5 månader...

Snart ska jag se "Blåsningen" på 3:an, tycker det är riktigt kul.